Sökformulär

Kommissionens affärshemlighetskonsultation: svarsguide

up0030  Med hjälp av tyska Piratenpartei (se här) har vi sammanställt en svarsguide till kommissionens     konsultation om industrirätter och affärshemligheter (i svensk lag "företagshemligheter"). Den är lätt att komma åt på webben och sista svarsdagen är 8 mars 2013. Du finner konsultationen här: http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2012/trade-secrets_en.htm .

Vi rekommenderar att du svarar som "privatperson", vilket du kan göra (på svenska) här: http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=tradesecrets&lang=sv

Frågeformuläret är uppdelat i block, och vi har strukturerat våra svar därefter med kommentarer till vart block efter våra rekommenderade svar. Längst ned i den här bloggposten hittar du mer allmän information om kommissionens konsultationer.

Svarsguide

Avdelning I.1

Vilken betydelse anser du att affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation har för (kryssa i alla relevanta rutor)

  1. Forskning och utveckling: LITEN
  2. Utnyttjande av innovation, dvs. omvandla en uppfinning till en säljbar produkt: MEDELSTOR
  3. Innovativa och konkurrenskraftiga resultat hos små och medelstora företag: MEDELSTOR
  4. Innovativa och konkurrenskraftiga resultat hos stora företag med internationell verksamhet: MEDELSTOR
  5. Tillväxt och sysselsättning i EU i allmänhet: LITEN

Kommentar: Forskning och utveckling gynnas allra mest av öppna informationsflöden, vilket kan ses bland annat av den starka önskan från forskare att driva på för öppen access till forskningspublikationer och forskningsdata. Det kan vara viktigt att företagshemligheter bevaras när man omsätter en viss produkt på en särskild marknad, men för industriell utveckling i allmänhet får samhället större fördelar av att inte skydda företagshemligheter så mycket. Bättre informationsflöden ökar både forskningsmöjligheter, och rörligheten på arbetsmarknaden blir större. Dessutom blir det förmodligen lättare för tidigare anställda att gå ut från en anställning och skapa ett eget företag, vilket också gynnar företagandet i samhället över lag.

Avdelning I.2

Hur tror du att affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation påverkar följande (kryssa i alla relevanta rutor):

  1. Forskning i forskningsinstitut: MYCKET NEGATIV
  2. Forskning och utveckling i företag: NÅGOT NEGATIV
  3. Utnyttjande av innovation, dvs. omvandla en uppfinning till en säljbar produkt: NÅGOT POSITIV
  4. Innovativa och konkurrenskraftiga resultat hos små och medelstora företag: NÅGOT NEGATIV
  5. Innovativa och konkurrenskraftiga resultat hos stora företag med internationell verksamhet: NÅGOT NEGATIV
  6. Tillväxt och sysselsättning i EU i allmänhet: MYCKET NEGATIV
  7. EU:s globala konkurrenskraft: NÅGOT NEGATIV
  8. Konsumenternas val: NEUTRAL
  9. Lägre priser för varor och tjänster: MYCKET NEGATIV

Kommentar: Det kan onekligen vara så att omsättningen av vissa innovation på marknaden gynnas av att ett företag håller vissa delar av sin verksamhet hemlig för omvärlden, men det finns inga anledningar att tro att detta gynnar konkurrens eller skapar jobb och mer innovation. Snarare är ju hemlighållandet av viss information just ett verktyg att hindra andra från att konkurrera med en själv, och man bör vara vaksam mot de konkurrensbegränsade effekter det skulle ha att införa ett juridiskt definierat skydd, en rättighet, för företag att skydda hemligheter. Särskilt stora företag är i väldigt bra ställning att missbruka en sådan rättighet, och därigenom hindra både konkurrens och orsaka större osäkerhet för anställda som lämnar tidigare jobb för att gå vidare till nya. Det är nämligen svårt för enskilda anställda att avgöra vad som är en lärdom man gjort i sitt liv, och vad som är information ens arbetsgivare är villig att skydda via civilrättsliga eller straffrättsliga processer.

Avdelning I.3

Tycker du att affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation är ett viktigt verktyg för företag och forskningsorganisationer i EU för att skydda deras värdefulla information (kryssa endast i en ruta)?

Rekommenderat kryss: NEJ.

Kommentar: Företagshemligheter ses generellt som viktiga av företag när de omsätter sina produkter på marknaden, men det behöver inte för den delen innebära att unionens exekutiva gren (kommissionen) eller dess lagstiftande institutioner (parlamentet och rådet) bör ägna tid åt frågan. Att börja skydda hemligheter med rättsliga privilegier kan istället verka hindrande för innovation och forskning, samt skada konkurrensförhållandet mellan företag.

Avdelning I.4

Hur tycker du att det rättsliga skyddet mot olovlig användning av affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation är på följande områden (kryssa i alla relevanta rutor):

  1. På nationell nivå: ALLTFÖR STARKT
  2. I ett gränsöverskridande sammanhang inom EU: ALLTFÖR STARKT
  3. I ett gränsöverskridande sammanhang globalt: ALLTFÖR STARKT

Kommentar: Ett starkt juridiskt definierat företagshemlighetsskydd skadar anställda, som inte är i särskild bra ställning att avgöra när de har lärt sig någonting på jobbet som en del av ett normalt liv där man gradvis får mer erfarenhet genom att göra saker, och när de hanterar information som deras arbetsgivare är beredd att gå till domstol för att försvara. Dessutom blir det svårare att gå över på egna företag för att realisera nya idéer. Ett svagare skydd för företagshemligheter är sannolikt bara gynnsamt för företag och framför allt nystartade företag, samt ger en mer konkurrenskraftig marknad. Detta gäller sannolikt i alla europeiska länder.

Avdelning I.7

Hur påverkas affärer över gränserna i EU av skillnader i/olika nationella regler om skydd av affärshemligheter mot olovlig användning (kryssa i alla relevanta rutor)?

Föreslaget kryss: Inga negativa effekter

Om man dessutom kryssar "Övrigt (v.g. specificera)", får man skicka in ett friformssvar om max 300 tecken. Vi rekommenderar att man kryssar övrigt och skriver ett svar baserat på kommentarerna ovan.

Avdelning I.8

Det finns ingen särskild EU-lagstiftning om olovlig användning av affärshemligheter och de nationella bestämmelserna skiljer sig åt. Tycker du att det borde finnas ett särskilt rättsligt skydd på EU-nivå mot olovlig användning av affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation (kryssa endast i en ruta)?

Föreslaget svar: NEJ.

Avdelning I.9

Om du anser att det bör finnas EU-lagstiftning eller en rekommendation från kommissionen om olovlig användning av affärshemligheter, vad bör den i så fall innehålla (kryssa i alla relevanta rutor)?

Svara gärna NEJ på alla frågor.

Avdelning I.10

Vilka effekter/konsekvenser tror du att lagstiftning på EU-nivå skulle få (kryssa i alla relevanta rutor)?

  • Föreslaget svar: Negativa effekter/konsekvenser (v.g. specificera)
  • Föreslagna vidare kryss i I.10.2: Kryssa för alla.
  • Om man kryssar "Övrigt (v.g. specificera)" i I.10.2 får man ett friformssvar om max 300 tecken.

I denna kommentar skulle man kunna ta upp det stora problem att samhället definierar en monopolrättighet för en viss entitet i samhället utan att kräva någonting tillbaka. I stort sett alla industrirätter (patent, varumärken, designrätter) förväntar sig någon form av gengäld från den part som juridiskt gynnas av att staten delar ut ett monopol, genom publicering av resultaten. Företagshemlighetsskydd har ingen ömsesidighet alls. Ett sådant skydd innebär i stort sett bara att samhället lägger tid och resurser på att skydda en särskild kommersiell aktör från andra kommersiella aktörer utan att allmänheten, medborgarna eller staten själv får något tillbaka.

Avdelning I.11

Tycker du att lagstiftning på EU-nivå mot olovlig användning av affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation skulle förbättra funktionen på den inre marknaden för immateriella rättigheter (kryssa endast i en ruta)?

Föreslaget kryss: Nej, för att (v.g. specificera)

Föreslagna vidare kryss:

  • forskningssamarbete och överföring av kunnande över gränserna i EU inte kommer att öka särskilt mycket, eftersom andra faktorer hindrar denna verksamhet lika mycket och inte kommer att förändras av detta.
  • Det skulle endast motivera företagen att kontrollera och skydda sina immateriella rättigheter ännu mer.
  • Övrigt (v.g. specificera): här borde det göras tydligt att det inte är klart vad kommissionen menar med den "inre marknaden för immateriella rättigheter". Menar man det totala antalet slutna licenser? Eller antalet registrerade rättigheter? Vad vad vad?

Avdelning II.1-II.4

  • II.1: Har ni affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation i ert företag/er enhet (kryssa endast i en ruta)?
  • II.2. Gör ni några insatser för att skydda affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation i ert företag/er enhet (kryssa endast i en ruta)?
  • II.3. Har ni någon gång ingått avtal om överföring av teknik/kunnande?
  • II.4. Har det stulits affärshemligheter/konfidentiell affärsinformation från ert företag/er enhet (kryssa endast i en ruta)?

Med stor sannolikhet är svaren på ovanstående frågor för de flesta privatpersoner samtliga NEJ, men om du driver ett småföretag kan du utvärdera var fråga för sig. Ett avtal om överföring av teknik/kunnande skulle också kunna vara ett avtal om hemlighållande av viss information (non-disclosure agreement), vilket kan vara relevant för t ex forskare eller studenter.

Avdelning II.7

Använder ni någon annan form av immateriella rättigheter (kryssa i alla relevanta rutor)?

Det finns i stort sett ingen möjlighet alls att någon privatperson i Europa inte skulle vara innehavare av åtminstone en upphovsrätt, och därför bör man kryssa i UPPHOVSRÄTTSrutan.

Avdelning II.8

När ni inte använder immateriella rättigheter – varför (kryssa i alla relevanta rutor)?

Inga särskilda svar rekommenderas.

Avdelning III

Den här avdelningen handlar om information om dig som svarar, och i vilken roll du svarar. Många av frågorna är ganska rakt på sak, men vissa av dem förtjänar kanske särskilda kommentarer:

  • III.6. Är din organisation registrerad i EU:s öppenhetsregister? Om inte, har du möjlighet att registrera organisationen här innan du skickar in ert bidrag. Om du inte vet vad detta innebär angår det inte dig.
  • III.7. Organisation. Om du inte lämnar in ditt svar å någon organisations vägnar kan du fylla i "mig själv".
  • III.8. Kan kommissionen ta kontakt med dig om det krävs ytterligare detaljer för de uppgifter du har lämnat? Du får välja själv så klart, i regel är det säkert ingen risk att svara varken ja eller nej.
  • III.9. Motsätter du dig att vi offentliggör dina personuppgifter eftersom det skulle skada dina legitima intressen? Det här innebär att kommissionen har som tumregel att publicera alla svar som kommer in så att det blir enklare för andra medborgare att se vem som försöker påverka kommissionen och hur på ett transparent sätt. Ett exempel på sådant offentliggörande är detta: Peter Houppermans svar om konsultationen om dataskyddsförordningen.

Allmän information om konsultationer

En konsultation, eller frågeenkät, är någonting kommissionen gör när de vill ta reda på hur olika aktörer i samhället tycker om en särskild samhällsfråga. Konsultationerna skapas via ett frågeformulärssystem som utvecklades av IBM på 1990-talet. Det gör att konsultationerna ibland kan tyckas otympliga att hantera för privatpersoner som växt upp med surveymonkey och andra hjälpmedel för enkätundersökningar som är smidigare.

Kommissionen gillar vanligtvis att kunna producera statistik baserat på de svar de får till konsultationen. Därför är det viktigt att svara ja eller nej på frågor med ett begränsat antal svarsaltarnativ. Om man inte håller med om frågeställningen alls bör man svara på ett sådant sätt att man uttrycker avståndstagande från syftet med frågeställningen.

Ibland har man också möjlighet att lämna egna svar, i fritext. Oftast finns då en teckengräns. Det är dessa svar som avfärdas om de är identiska.

Kommissionen tillgängliggör olyckligtvis bara sina enkätundersökningar på engelska. Därför kan det vara svårt för icke-engelskspråkiga att ta del av undersökningarna under jämlika omständigheter. Bland andra Europaparlamentet har kritiserat kommissionen för detta, eftersom ett uttryckligt mål med många enkäter är att också ge unionens medborgare ett enkelt sätt att bidra till den politiska utvecklingen.

Kommissionen är förpliktigad att ta alla svar som kommer in i beaktande. Vanligtvis måste kommissionen också offentliggöra de svar som kommer in, men privata data från medborgare hanteras i enlighet med unionens regelverk för skydd av privata data. Både som privatperson och som intressegrupp kan man be om att få hålla sitt svar helt eller delvis konfidentiellt. Däremot bör man som medborgare via sin folkvalda representant eller på egen hand eller via en intresseorganisation se till att ens inlämnade ståndpunkt faktiskt tas i beaktande när kommissionen presenterar sin rapport.

7 kommentarer

Hej Amelia, dina länkar ovan fungerar bara om EU får fatt i den ursprungliga IP-adress du fått av din ISP. Använder dina läsare VPN-tunnel fungerar inte dina länkar! EU blockerar åtkomst av sidorna du länkar till. EU censurerar när man som jag gör, hävdar privalivets helgd i sin kommunikation med EU och använder VPN-tunnel med hänvisning till EU's och Europarådets konventioner om mänskliga fri- och rättigheter. Att EU sedan ett par månader tillbaks agerar på det här sättet, bekräftas av Romain Wisniewski, Security Engineer SNET
Belgacom, Dimension Data.

Hej cnab,

Vi är mycket väl medvetna om problemet och har försökt få tag på den som är ansvarig i administrationen på kommissionen för beslutet att blockera tunnlade tjänster. Det tar ibland lite tid att få tag på rätt person för att svara på frågor och åtgärda det man vill ta upp och vi har många andra arbetsuppgifter också, men vi hoppas att vi fått någon form av genombrott nu.

Så jag ber om ursäkt. Jag är osäker på om vi kan flytta på hela maskineriet innan dödslinjerna för den här konsultationen går ut, men vi gör naturligtvis så gott vi kan.

Hej. En lite underlig sak var att skalan på I.2 svaren var från vänster till höger: "något negativ, mycket negativ, neutral, något positiv, mycket positiv, ingen åsikt". Kändes som de två första alternativen hade bytt plats...

Lakritsbiten: Ajajajaj. Jag tror jag såg det någon gång. Det bästa är nog att höra av sig till kommissionen om detta som felrapport. Men vi kan skriva ett mejl till den ansvariga enheten också och höra efter.

Förmodligen är det ett helt vanligt slarvfel och inte uttryck för någon form av ondska eller dålig avsikt.

Hej,

när under dagen 8/3 måste denna vara gjord? Finns det så att säga någon stopptid?

Tack för info om detta dessutom. Ligger alla konsultationer som eu offentligör på samma plats på websidan eller finns det flera under andra sidor? Är det så att säga en bra plats att hålla sig uppdaterad på?

jag vet inte om det finns någon stopptid. :-/ skulle anta 17:00 eller 16:30 om de stänger ned konsultationen innan de går hem för dagen (kontorsarbete - dagtid). men har ingen aning. :-/

för din andra fråga: det beror lite på. vanligtvis hittar man allmänna konsultationer på en sida som heter "Your Voice In Europe". ibland är konsultationerna inte på Your Voice, eller mer riktade till särskilda stakeholders. se t ex denna: http://ec.europa.eu/competition/consultations/2013_technology_transfer/i...

fast jag tänkte på en annan grej som också som handlar om hur man ska utforma calls till ICT programmet under eGovernment-projekten på DG CONNECT. problemet där är att kommissionen redan är väldigt bundna i vad de får och inte får göra enligt den lagstiftning vi i parlamnetet och ministrarna i rådet har skrivit, så kommissionen försöker bara ta reda på hur de ska formulera kraven på rätt sätt för att de som senare vill ansöka ska kunna delta så enkelt som möjligt.

Lägg till ny kommentar